Swedish Social Web Camp 2010

Det första jag packade var faktiskt inte iPhonen eller mobilladdaren utan gummistövlar. På något sätt känns de mest centrala denna helg. Efter dem block och pennor. Ja jag ska faktiskt till Swedish Social Web Camp 2010 och jag känner väl lite att jag kommer att sticka ut genom att lämna datorn hemma och köra the old fashion way. Men det är så min värld ser ut.  I min värld klappar jag fåren i hagen på Tjäro, fasar för att vi inte kommer att kunna andas i tältet och för att det kommer att finnas så mycket folk att jag inte kommer hinna prata med alla. För det gillar jag. Att prata. Därför känns detta extra kul att man under ett helt år (eller flera) befinner sig i en virtuell värld, gömd bakom Twitter men med massa intressanta personer på andra sidan skärmen. Nu får man tillfället i akt att träffa dem i persona.

Men visst har jag fördomar. Min vapendragare och den mest skyldiga till att jag faktiskt sitter här med min blogg, mitt twitter konto och alla spännande kontakter, är Sandra som för min del kommer att stå för min egna personliga underhållning denna helg. Denna qvinna har aldrig tältat, det har inte jag heller. Vi har inga husvagns-semestrande föräldrar men har spenderat många mil i bil genom Europa. Denna qvinna har aldrig backpackat, har aldrig sett ett hostel från insidan och kan inte avgöra om att ha eget badrum i delad sovsal som en bra grej. Därför ska detta bli extra spännande. Speciellt när hon undrade hur man kan få till en garderob i ett tält. Jag tror att jag har lösningen men det får vi se imorgon när tältet är uppe.

Först ska vi bara lyckas med just den grejen. Resa tältet. Som inte är vårt och vilket vi aldrig gjort tidigare. Med tanke på vad det är för konferens eller “unconference” så har jag en bild i mitt inre av en massa människor på en äng som sitter bredvid sina ouppackade tält och youtube-ar hur man sätter upp tältet, gärna från någon MacGyver liknande kopia med bred amerikansk engelska. Dessutom ska det hinnas med att twittras vid sidan om, att det saknas en pinne eller liknande, precis som när man kommer hem med en Billy hylla från IKEA. Men jag har inga fördomar. Inte alls. Jag kommer själv att youtube-a men jag gör det kanske ikväll eller så gör jag som jag helst vill göra: Sätta upp tältet bredvid någon som redan har sitt uppe och kan då fråga mig fram. För mig funkar det bättre än youtube. Dock är jag tveksam om MacGyver kan något om tält-garderober…

Har inget emot småkryp och dylikt men gärna inte inkrypandes i min sovsäck på nätterna, annars ska det bli spännande att tälta. Känner mig som 12 år igen. Jiippiieee =)

Annars ska jag säga att jag har inga förväntningar inför helgen. Låter kanske som en tråkmåns men jag har aldrig förväntningar, inte på mina resor, inte på några personer, inte på något. Vet ni varför? För att det blir alltid bra i slutändan! Onödigt att slösa energi på att förvänta sig saker! Visualisera en lyckad helg kan man göra men ska inte förvänta sig fyrverkerier, de dyker upp ändå i de små sakerna, som att man kanske kommer att sova dåligt 2 nätter men man kommer ha kul på dagarna och lära sig massor! Spännande helg i antåg det är vad jag ser fram emot. Men framförallt får jag spendera en hel helg med min underbara vän Sandra, det var länge sen nu och dessutom kul att göra något kul som detta. Så det tackar jag för Sandra, alla skratt i helgen, de fulla vinglasen, småkrypen och alla myggbett man kommer att komma hem med =)

Kanske kommer jag få skaka någon i hand som jag ännu inte känner genom de social medier och kanske får jag tacka personligen de personer som hjälpt mig de gångarna jag slängt ut nödrop på twitter. Näe dags att chilla och se fram emot morgondagen! =))